Historik

Kårböle FBK   -   70 år     

Från tanke till handling

Tanken att grunda en släckningsavdelning i Kårböle väcktes år 1911. Släckningsavdelningen i Kårböle fick låna en manuell brandspruta med en kolv av Sockenbacka FBK. Då Helsinge landskommun år 1912 gav ett nekande svar till anhållan om bidrag för en ny spruta, beslöt man ordna en midsommarfest på Malmgård. Tack vare intäkterna från festen och en insamling köptes en ny manuell brandspruta med två kolvar, två sprutrör och 40 meter slang.

 

Enligt en allmän förordning skulle varje gård sommartid ha en vattentunna fylld med vatten som kunde dras med häst och på taket måste man ha en vattentunna jämte hink. Alarmsystemet bestod av två alarmhorn som fanns vid utkanterna av byn och som den huvudsakliga alarmanordningen fungerade vällingklockan på Malmgård. Prokuristen Bernt Grönlund som var plutonchef vid Helsingfors FBK blev också chef för Kårböle släckningsavdelning. Agronom Leo Järnström från Malmgård utsågs till vicekårchef i Kårböle. Brandkårens styrka uppgick till 12 karlar.

Under de fem första åren var verksamheten livlig, men på grund av världshändelserna stagnerade verksamheten. Ett nytt försök för att få igång verksamheten gjordes år 1926, men då var utrustningen inte längre duglig för att användas. Brandkårsverksamheten i Kårböle kom igång på nytt först år 1948.

En regnig augustidag den 8 i månaden år 1948 samlades 18 bysbor i Gröndals vedlider till ett konstituerande möte där man beslöt grunda Kårböle FBK, godkände föreningstadgarna och valde styrelse till föreningen. Brandkåren registrerades den 26 oktober 1948. I början förvarades brandutrustningen i parcellägaren Edvard Öbergs bastukammare. Vid brandalarm lyftes utrustningen ut genom fönstret på bilflaket. Det var besvärligt, men entusiasmen var stor.

Kårböle brandkårslider år 1949

Vid årsmötet år 1949 valde man en byggnadskommitté för att förverkliga ett litet lider för brandkårsutrustningen. Jordbrukaren Sven Sandström upplät tomten för brandkårens byggnad. 

Byggmästaren Lars Löfgren ansvarade för byggnadsritningen och byggmästaren Harry Peldan för plankartan. Byggnadsnämnden i Helsinge landskommun beviljade bygglovet den 29 april år 1949 för byggandet av ett lider för brandkårens brandsläckningsutrustning. Byggnadslovet omfattade en ny byggnad på 78 mꝪ och 26 m². Samtidigt beviljades för själva byggandet följande material: 30 kg spik, 25 säckar cement och 800 tegelstenar.

I junimånad började man gräva grunden och före vinterkölden kunde man få släckningsutrustningen in i ett mera ändamålsenligt utrymme. Omedelbart därefter började man planera en vaktmästarbostad med centralvärme och i anslutning till den ett varmt garage.

Kårböle brandkårshus år 1953

Vid årsmötet år 1952 beslöt man bygga ett brandkårshus ritat av byggmästare Lars Löfgren.

I augusti inhandlade brandkåren en lastbil av årsmodell 1940 och typ Ford 99T V8. I början användes lastbilen som sådan, men senare ändrades den till brandbil. Brandkåren ordnade, med inrikesministeriets och länsstyrelsens tillstånd, ett lotteri för att täcka kostnaderna för brandbilen. En gris på 7 kg var bl.a. en av lotterivinsterna.

 

Brandkårshusets festliga invigning ägde rum den 30 maj år 1953, då Helsinge landskommuns första heltidsanställda ordinarie brandchef Yrjö Salkola granskade kåren och den första brandbilen.

Bilen saknade dock ännu utrustning och vaktmästarbostaden var inte färdigställd.

En sångkvartett uppträdde vid invigningsfesten.

Garaget för den nya brandbilen blev klart före vintern och vaktmästaren kunde flytta in i januari 1954.

En alarmsiren skaffades för alarmeringen och den testades varje lördag. 

Ordinarie brandkår i Vanda

Helsinge landskommun, ( Vanda köping 1972, Vanda stad 1974 ) var i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet den mest centrala trakten för områdesbyggande. Gruvsta stadsdel var det första området som byggdes under åren 1961-1968 i närheten till Sillböle järngruva. De första invånarna flyttade till Gruvsta.
År 1962. Gruvsta köpscentrum, som i tiden var huvudstadsregionens största köpcentrum, blev helt klart år 1965.

Helsinge landskommuns dvs nuvarande räddningsverket i Mellersta Nyland grundades den 14 juni år 1960. Verksamheten inleddes med 10 män år 1961. Innan dess hade brandmännen fått en utbildning som varade i fyra månader.

Kårböle FBK fick år 1960 till sitt bruk en bensindriven heltäckt bil, för både manskap och utrustning, av märket Commer 1500 STW/2290-60. Förutom chauffören inrymde bilen fem personer.

Den stora Helsingfors annekteringen år 1946 delade Kårböle by itu. Kårböle FBK ingick släckningsavtal med både Helsinge landskommun och Helsingfors stad. Tillvägagångssättet kändes naturligt för man önskade erbjuda släckningshjälp åt hela Kårböle by. Helsingfors stad sade upp avtalet år 1963, antagligen på grund av att Haga brandstation hade färdigställts och kommuntänkandet hade förstärkts.

Vandaforsens brandstation år 1970

Den nya brandstationen i Vandaforsen år 1970 minskade på utryckningarna för Kårböle FBK.

Men verksamheten ökade för övrigt i brandkårerna. Statsrådet beslöt år 1973 att räddningstjänsten skall ingå i brandväsendet. Med räddningstjänsten avsågs alla uppgifter som myndigheterna, de frivilliga organisationerna och andra samfund hade omsorg om vid olyckor och katastrofer. Detta involverade bl.a. explosionsolyckor, oljeskador, gasläckage av olika slag, samt översvämningar och störtregn.

För brandkårerna innebar förändringen nya krav beträffande utbildningen, utrustningen och även verksamheten.

De skärpta kompetenskraven ökade behoven av utbildning då man ej kunde delta i den operativa verksamheten utan tillhörande behörighet. De personer som uppfyllde kompetenskraven för räddnings- och släckningstjänsten inom de frivilliga brandkårerna bildade alarmenheter.

Kårböle FBK köpte år 1977 en Austin brandbil av Staffansby FBK. Bilen användes i 10 år.

Den följande bilen var en bensindriven Ford F-600, årsmodell 1968, som köptes av Tusby FBK. Bilen rymde förutom chauffören sex personer. Vattenbehållaren inrymde 2000 liter. Denna nya bil krävde både bredare och högre dörr till bilstallet. Dörren byggdes om på talko under sommaren.

Vanda stad övergick under år 1991, som den sista av huvudstadregionens kommuner , till att höra under den nya kretsalarmcentralen. Brandkårens alarmsystem blev samtidigt helt baserad på personsökare och telefonalarmen frångicks. Kårböle FBK skaffade för eget bruk en begagnad NMT-900.

Finlands Brandmäns förbund strejkade år 1997 och under strejken höll brandkåren ”låg profil”. Man undvek onödiga sammankomster vid brandkårshuset men beredskapen bibehölls i normal ordning. Man fokuserade på talkoarbetet för att renovera brandkårshuset. Klubbrummet, bilstallet, fasaden och tornet renoverades och målades.

Man inledde åtgärder för anskaffningen av en ny brandbil. Ford-bilen, som hade tjänat hedersamt, började småningom säga upp kontraktet. Bilen behövde ständig service och speciellt bromsarna krånglade mycket. Samarbetet med Vanda räddningsverk för att erhålla en ny släckningsbil Volvo FL6 (KU 261) nådde sitt mål år 1999.

Den första anteckningen i den nya brandbilens kördagbok gjordes den 29 maj år 1999. Till den nya bilen skaffades en el-vinsch, motorspruta och ett aggregat. Överflyttningen av utrustningen från Forden till Volvon skedde huvudsakligen med medlemskårens talkokrafter. Den nya brandbilens första utryckningsuppdrag blev att rädda en katt från ett träd. Vår kårchef Mika Juslin klättrade upp i trädet för att rädda den ynkligt jamande katten åt sina tacksamma ägare. 

Stormar och översvämningar på 2000-talet

Den ökande mängden uppdrag till följd av stormar och översvämningar har varit typiskt för det nya årtusendet . Kårböle FBK medverkade t.ex. i röjningen av omkullfallna träd efter Janika-dagens storm i tre dagar 16-18.11.2001.

Mellersta Nylands räddningsverk grundades år 2002. Alarmen nådde alarmenhetens medlemmar via textmeddelanden i deras egna mobiltelefoner. Årets största olycka var bombattentatet i köpcentret Myyrmanni.

Avtalsbrandkårerna övergick till Virve-radioapparaterna år 2004. Brandkåren hade samma år exeptionellt stora och långa uppdrag. Det mest tidskrävande uppdraget var branden i däcklagret på Käinby tidigare motorbana under smällkalla omständigheter i januari. Kårböle FBK deltog i tre dagar i släcknings- och eftersläckningsarbetet av däckhögarna. I mars brann Gruvsta köpcentrum till vissa delar. Släckningsarbetet i Nissbacka terrängen räckte 7,5 timmar. Sommarens ovanligt kraftiga regn fick Vanda å att svämma över och Kårböle FBK pumpade vatten i Pirttiranta oavbrutet i 14 timmar.

Kårböle FBK ingick ett nytt brandsläckningsavtal med Mellersta Nylands räddningsverk år 2005. Enligt avtalet är Kårböle FBK en reservbrandkår vars verksamhetsområde i första hand är enhetligt med Mellersta Nylands räddningsverk. I manskapet behöver tre personer ha ledarskapsutbildning för enheten och nio personer behöver ha utbildning i släckningsarbetet. Utryckningsberedskapen gäller kl. 17.00-06.00 under vardagar och under veckoslut manskapsinsats med brandbil på 1+3 och tidsmässigt redo på 45 minuter. 

Rekreationsområdenas natur hotades av torkan den exeptionellt torra sommaren år 2006. Även stora träd höll på att torka. Mellersta Nylands räddningsverk ordnade 11-13.8 jippot ” Kaste 2006” ( ”Dopet” 2006 sv. övers.). Med möjligast stort manskap och möjligast stor brandutrustning vattnades växtligheten på centrala grönområden och kulturmiljöer. Mordbranden av Gruvsta kyrka sysselsatte brandkåren i åtta timmar i oktober.

Året 2008 var brandkårens sextionde verksamhetsår. Jubileumsåret ärades med inköpet av en begagnad Ford Transit för manskapstransport som hade tillhört Siltakylä FBK.

Aktia bankens understöd möjliggjorde anskaffningen. Den första utryckningen med den nya bilen kördes av ordförande Kari Nieminen till ett automatalarm. I november röjde brandkåren stormskador på Vadängsvägen där träd hade fallit på hustak.

Under den stränga kylan i januari-februari år 2010 fick brandkåren många alarm för att avvärja ytterligare skador, då stamrören hade spruckit. I april deltog vi i bekämpningen av översvämningar i två dagar. Efter åskvädrets stormvindar i augusti röjde vi omkullfallna träd. Den stora byggnadsbranden i varuhuset Hongkong sysselsatte brandkårerna i tre dygn utan uppehåll i decembermånads hårda köld.

Brandkårens grundande medlem och långvariga kårchef Kurt Juslin, den långvariga kårchefen Leif Peldan samt kassören Olof Skogman utsågs år 2011 av styrelsen till hedersmedlemmar.

Samma år i december förlängdes avtalet med Mellersta Nylands räddningsverk. Vid sidan om sedvanliga brandsläcknings- och räddningsuppdrag specialiserade brandkåren sig på att kunna utföra uppdrag för att förhindra skador från att uppstå såsom hotande vattenskador, genom att lära tekniken med att pumpa bort vatten. Även specialkunnande inlärdes för att utföra räddningsoperationer av djur.

Oljeläckaget från Katrine sjukhus bekämpades i Vanda å under svåra omständigheter i april då islossningen i ån ägde rum samtidigt. Vid tiden efter Staffans-dagens ( Tapanin päivä) storm hade brandkåren under ett dygn inalles 19 uppdrag för att ombesörja stormskador.

Kårböle FBK hade under år 2017 48 st uppdrag av vilka 27 st var med anledning av de skador Kira-stormen hade förorsakat. En långtradare med lastvagn låg i augusti på vägkanten av Ring III och vi deltog i uppröjningsarbetet i nio timmar. En terrängbrand i Sibbo storskog släcktes i augusti. Släckningsarbetet av Lassila & Tikanojas avfallslager höll oss oavbrutet sysselsatta i 15 timmar. 

Framtiden i Kårböle FBK

Det sjuttionde verksamhetsåret infaller år 2018. Med hjälp av det värdefulla understödet av Aktiastiftelsen i Vanda kunde brandkåren köpa en ny Volkswagen Caravelle åt ungdomsavdelningen och manskapet. Bilen installerades under sommaren på talko med alarmanordning, arbetsbelysning, och dragkrok.

Den pigga sjuttioåringen Kårböle FBK/ Kaarelan VPK väntar med intresse att Nylands affärsverk för räddningstjänst grundas. Nylands affärsverk för räddningstjänst skulle bli Nordens största och mest inflytelserika aktör för Finlands inre säkerhet. Ungefär 1,6 miljoner invånare bor på det nya affärsverkets område. Affärsverket för räddningstjänsten ansvarar i framtiden för samarbetet med avtalsbrandkårerna ( bl.a.de frivilliga brandkårerna) vilkas betydelse även är väldigt betydelsefull inom helheten för räddningstjänsten.

 

Inom brandkåren finns mycken verksamhet åt personer av olika ålder och kön. Bekanta dig med de olika avdelningarnas verksamhet och inled en ny hobby. Man klarar sig i gruppen både på svenska och finska.

Mera information kan du hitta i adressen www.kaarelanvpk.fi


 

Pentti Miettinen

enhetschef, Kårböle FBK


Astrid Nurmivaara, översättning till svenska